Snart är vi inne i Stilla veckan, och liksom tidigare år vill vi från Centrum för religionsdialogs sida vädja till församlingarna att avstå från att framföra Improperierna i Långfredagens gudstjänst.

Improperierna (förebråelserna) är en växelsång med rötter i 800-talet. Den innehåller Kristi tänkta förebråelser mot folket för att det belönat hans välgärningar med lidande, och eftersom den anspelar på händelser i Gamla Testamentet blir effekten att det är det judiska folket som kollektivt anklagas för att ha dödat Jesus.

När den framförs idag är det naturligtvis inte med antijudisk avsikt. Tanken är att det är församlingen som sitter på de anklagades bänk. Men när det som sägs anspelar på det judiska folkets historia: ”Jag förde dig upp ur Egyptens land – du har rest korset åt din frälsare” så är det judarna som blir symbolen för människans ”bortvändhet från Gud”.

Och den hör hemma i en gammal tradition av att utpeka judarna som gudsmördare. Under en lång tid av kyrkans historia var fastan och påsken en tid då just hatet mot judar uttrycktes särskilt starkt, särskilt Långfredagen var en fasans dag för judarna, då de kristna församlingarna uppeldade av antijudiska predikningar gick ut för att hämnas Jesu död på judarna. I våra kyrkor finns många antijudiska bilder, till exempel de av den triumferande Kyrkan och den förblindade Synagogan i form av två kvinnogestalter, vår illustration är hämtad från Östra Vemmerlövs kyrka i Skåne.

Palestrinas tonsättning är underbart vacker, och många har en stark relation till den – men med tanke på dess historia är det kanske en uppoffring vi bör göra som en del av vår kollektiva botgöring i fastan att avstå från den. Vi lever i en tid av ökande antisemitism, och det är en plikt att avhålla sig från allt som på minsta sätt kan göda den med negativa stereotyper av judar. I det nya handboksförslaget finns Improperierna inte längre med. I många församlingar, t ex Malmö pastorat, är de redan borta från långfredagsgudstjänsten. Vi hoppas många följer efter.

Helene Egnell